|
Introduktion
Fria Universella Kyrkans uppgift är att främja
Kristi verk i världen; den är en fristående och
självstyrande sammanslutning, på intet sätt beroende
av vare sig Rom eller någon annan myndighet eller auktoritet
utanför sin egen organisation. Den är varken romersk-katolsk
eller protestantisk, men universell. Den kallar sig fri och universell
då dess åskådning är både fri och
universell. Kyrkans internationella namn är The Liberal
Catholic Church. Katolsk betyder främst allomfattande
men kan med fördel översättas till universell.
Ordet har även kommit att syfta på den historiska kyrkans
betraktelsesätt och bruk till skillnad från senare
framträdande kyrkosamfunds. Fria Universella Kyrkan strävar
att förena den katolska gudstjänstformen - dess mäktiga
ritual, dess djupa mysticism och dess vittnesbörd om de sakramentala
nådegåvornas verklighet - med det vidaste mått
av tankefrihet och hänsyn till individens samvete.
Fria Universella Kyrkan (The Liberal Catholic
Church) uppstod som resultat av en fullständig omorganisation
1915-1916 av den gammalkatolska kyrkan i Storbritannien på
en mer liberal grundval. Den kyrkan härledde sina prästerliga
vigningar från Utrechts gammalkatolska ärkebiskopliga
stift i Holland. Fria Universella Kyrkan
har omsorgsfullt bevarat den sålunda erhållna successionen.
Den historiska gammalkatolicismens religiösa och läromässiga
åskådning är inte den Fria Universella
Kyrkans som, då den betecknar sig som katolsk, gör
detta för att ange den källa varur dess prästerskap
erhållit sina vigningar samt dess organiska enhet med den
historiska kyrkan.
Utdrag från Fria Universella Kyrkans
"Principförklaring och kort Lärosammanfattning.
|
I ljuset av Den Gudomliga Visdomen
Det var den ständigt levande Kristus själv, som i början
av 1900-talet gav impulsen till skapandet av en ny kristen kyrka. Den
skulle vara helt befriad från de mänskliga irrläror
och de dogmer, som genom århundraden hade fyllt så många
kristna med en fruktan för Gud, för döden och ett evigt
helvete. Den nya kyrkan skulle byggas på ett andligt fundament
med två huvudmål:
Att bevara och vidareföra den Sakramentala Kraften från
den gamla tiden till den nya
och att skapa en kyrka vars ritualer och lära kan tolkas
i ljuset av Den Gudomliga Visdomen, Theosophia. Denna uppgift, att återuppbygga
och återuppliva kyrkan, där den inre visdomstraditionen åter
fick lov att blomstra och där den gamla bilden av Guds vrede och
förbannelse ersattes av den ljusa och kärleksfulla gudsbilden
Kristus själv talade om, lades i händerna på C.W. Leadbeater,
tidigare präst i den Anglikanska kyrkan och biskop J.I. Wedgwood.
Kyrkans namn blev Ecclesia Libera Catholica, The Liberal
Catholic Church. De inspirerades till att grunda en helt ny och fri
kyrka med absolut trosfrihet, en universell kyrka, där Kristi kärleksbudskap
och Guds plan med människans evolution har en framträdande
plats.
 |
Clairvoyant forskning
Det var i en intensiv atmosfär och med pionjäranda
som de två biskoparna C.W. Leadbeater och J.I. Wedgwood
påbörjade clairvoyanta studier av de sju sakramenten,
gudstjänsternas uppbyggnad och funktion, och kyrkliga handlingar
som t.ex. vigsel och dop. Frågor om vad som sker i den
inre människan under vigselhandlingen eller dopet väcktes
och bearbetades. Man arbetade tillsammans med en stor grupp
människor, bl.a. Annie Besant, efter ett vetenskapligt
koncept man inte tidigare hade sett. Arbetet som pågick
under flera år framlades bl.a. i boken The Science
of the Sacraments (1920).
Andra böcker skrivna efter samma vetenskapliga koncept
är bl.a. Kristen Gnosis, Den kristna trosbekännelsen,
The Inner Side of Christian Festivals.
Goeffrey Hodson, präst i kyrkans New Zeeländska gren,
och en av vår tids största clairvoyanta, ger esoteriska
tolkningar i böcker som The Hidden Wisdom in the Holy
Bible, The Christlife from Nativity to Ascention
och The Kingdom of the Gods (handlar om änglavärlden).
Han är också författare till boken The Miracle
of Birth (Fødslens Mirakel), en clairvoyant
studie av uppbyggnaden av det mänskliga fostret under de
första 9 månaderna. Ovan nämnda böcker
kan beställas på Forlaget
Sophia.
|
En kristen gnostisk kyrka
Fria Universella Kyrkan är således en kristen kyrka baserad
på andlig inre visdom såväl som den gudomliga visdomstraditionen,
vilken genom årtusenden har kallats för Theosophia. Kyrkan
hävdar att:
Människan är gudomlig.Vet ni inte, att ni är
ett Guds tempel,
och att Guds Ande bor i er.
Människan kommer genom flera efterföljande liv här
på jorden
att gradvis nå fullkomlighet.
Människan står till ansvar för sina handlingar,
känslor, tankar och idéer, alltså lagen om orsak och
verkan, som en människa sår, skall hon också
skörda.
Döden är inte slutet på livet, men en födelse
in till ett långt rikare liv, där vi först genomgår
en rening, innan vi träder in i himmelsvärlden för att
assimilera och omvandla all vår strävan, till egenskaper,
som vi sedan föds med i en senare inkarnation.
Människan är ett led i en lång kedja av liv, som sträcker
sig från det lägsta till det högsta. Liksom hon hjälper
dem som står under henne, blir hon också hjälpt av
dem som står över henne på livets stege, och mottager
därmed en fri nådegåva. Det finns ett samfund av helgon,
rättfärdiggjorda, fullkomliggjorda människor, även
kallade de heliga, som hjälper mänskligheten. Det finns en
ordnad skara av tjänande änglar.
|

En modern teologi
Människan, som till sitt väsen är gudomlig, kan
slutligen lära känna den gudom vars liv hon delar
och genom att gradvis under successiva liv utveckla de gudomliga
förmågor som är förborgade i henne, kan
hon tillväxa i kunskap om universum, som i sig självt
är uttrycket för det gudomliga livet. Denna väg
att närma sig den gudomliga sanningen har sedan Ammonius
Sakkas tid i 3:e år-hundradet e.Kr. kallats teosofi
och är densamma som de hinduiska Upanishadernas urgamla
Brahmavidya eller buddhisternas dhyana (kinesiska Chan,
japanska Zen). Den har sitt fulla stöd i den Heliga Skrift.
Termen teosofi har ständigt framträtt
i den religiösa tankevärlden såväl i Öst
som Väst och den innebär inte endast mysticismen,
utan också den eklektiska (sammanställande, utväljande)
filosofin, som står att finna inom all religion.
Vid utformning av denna samling trossatser och etiska principer
intager Fria Universella Kyrkan i vissa avseenden en särställning
bland de kristna kyrkosamfunden. Den kristna kyrkan har i alla
tider innehållit skiftande tankeskolor. De medeltida skolastikerna,
som systematiserade teologin i den västerländska kyrkan,
följde Aristoteles metod, men de tidigare bland kyrkofäderna
med filosofisk inriktning var platonister, och utan att underskatta
det skolastiska systemets klarhet och precision har Fria Universella
Kyrkan mycket gemensamt med den kristna traditionens platonska
och neo-platonska skola.
Kyrkan framhåller, att en teologi kan rättfärdiga
sig och ha varaktigt värde endast i den mån som den
kan motstå ständig omprövning i ljuset av den
framåtskridande mänskliga kunskapen och individuellt
andligt uppvaknande; en sådan teologi är av teosofins
natur. Teosofi (grekiska för gudomlig visdom)
skiljer sig från teologi därigenom, att den framhäver
betydelsen av varje individs strävan mot andlig förståelse
grundad på personlig erfarenhet (gnosis eller sophia)
i motsats till dogmatiska påbud beträffande speciella
skrifttolkningar, som kan vara begränsade genom människans
världsliga kunskap under en viss historisk period.
Medan vissa högre läror alltid tillhör uppenbarelsens
område, eftersom de ligger bortom vår fattningsförmåga
och insikt, finns det andra närmare liggande läror,
som kan undersökas och verifieras, och även vidareutvecklas,
av de människor som uppnått större andlig mognad.
Utdrag från Fria Universella Kyrkans Principförklaring
och kort Lärosammanfattning.
|
De sju sakramenten
För att hjälpa oss till att bära livets svårigheter
och motgångar har Kristus utifrån sin kärlek och visdom
skänkt oss Sakramenten. Forskning har visat, att de är ovärderliga
nådegåvor som har givits oss, och att de är av ovärderlig
betydelse för andligt sökande människor, då de
verkar starkt upplyftande för utvecklingen av människans inre
konstitution.
Vid Dopets Sakrament genomgår vi en rening, vilken speciellt
för barn är ytterst verkningsfull. En speciel skyddsängel
knyts till oss, och våra översta "kraftcenter"
smörjes i enlighet med en 2000-årig tradition med helig olja,
varigenom kandidatens goda egenskaperna stimuleras.
Genom Dopet blir man sakramental medlem av kyrkan.
Vid Konfirmationens Sakrament blir vi mottagna som "riddare"
i Kristi tjänst dvs. som medarbetare. Den Helige Andes kraft utgutes
över oss, och det skapas en tätare förbindelse mellan
personligheten och den
högre själen.
Nattvardens Sakrament: Kristus har instiftat en ritual som gör
det möjligt att skapa en direkt kanal till Honom. Genom de två
kraftfulla uttrycken Detta är min Lekamen, och Detta
är mitt Blod (vilket betyder: "Detta är mitt Livs
Essens"), strömmar Kristuskraften ned genom altarbrödet
och altarvinet, som på ett mystiskt sätt förvandlas
till att bli bärare av Hans andliga Lekamen och Blod, dvs Hans
andliga väsens innersta essens. Det arameiska ordet dama,
som i Matt. 26:27-29 har översatts tillblod, har också
betydelsen frekvens, juice, vin och essens.
De övriga Sakramenten är:
Absolutionens Sakrament
Det Heliga Äktenskapets Sakrament
De Heliga Ordinationernas Sakrament
Den Heliga Smörjelsens Sakrament
 |
Ett av Kristi mål med den Fria Universella
Kyrkan är att förvalta och utdela Sakramenten fullt
och helt in i den nya tidsåldern, där broderskap
och samarbete kommer att bli nyckelord.
Kyrkans mål är att sända ut ljus
till världen, att vara en motvikt till de mörka krafter,
som försöker att hålla tillbaka utvecklingen.
När du därför deltar i tjänsterna, användes
dina ädla och hängivna tankar och känslor till
att bygga upp en mäktig kraft, vilken som en stor välsignelse
sprides ut till omvärlden. Du är då en sann
medarbetare i Kristi tjänst.
|
|
Gudomens feminina aspekt
Fria Universella Kyrkan erkänner inom Guds
Faderskap en gudomens modersaspekt som frambringar och när
allt skapat liv. Denna aspekt är representerad genom den
Heliga Jungfru Maria, vars kärleksfulla omsorg om alla kvinnor
och barn och om alla som lider berikar vår Herre Kristi
gudomligt prästerliga verksamhet, och den framträder
på jorden genom vårt erkännande av livets helighet
och visar sig i det mänskliga moderskapets offer och
kärlek, som framkallar vår djupa vördnad och respekt.
Utdrag från Fria Universella Kyrkans
Principförklaring och kort Lärosammanfattning.
|
|
.
Enhet med alla religioner
Fria Universella Kyrkan tror att det finns en kärna av
läror och mystisk erfarenhet som är samfälld
för alla religioner och som inte kan påstås
vara någons speciella egendom. Fria Universella Kyrkan
är verksam inom kristendomens område och betraktar
sig som en klart kristen kyrka, men anser inte desto mindre
att de övriga stora världsreligionerna är gudomligt
inspirerade och att de alla är utflöden från
samma källa, om än olika religioner framhäver
olika sidor av samma grundtankar. Somliga aspekter på
dessa kan temporärt falla i glömska. Grundlärorna
vilar på sitt eget inneboende värde. De utgör
den sanna katolska tro som är katolsk emedan den är
framställningen av allomfattande principer i naturen. S:t
Augustinus skrev:
Det som vi nu kallar den kristna religionen existerade
hos våra förfäder och har inte saknats från
människosläktets begynnelse till stunden för
Kristi ankomst i köttet från vilken tid den sanna
religionen, som redan fanns, började kallas kristen:
(Retract. I, XIII:3).
Samma princip innefattas i den välkända förklaringen
av S:t Vincent av Lerins: Id teneamus quod ubique, quod
semper, quod ab omnibus creditum est: hoc etenim vere proprieque
catholicum, (Låt oss hålla fast vid
det som överallt, alltid och av alla varit trott, ty detta
är sannerligen och rätteligen katolskt. (Commonitorium
kap. 2 (4).) Fria Universella Kyrkan söker följaktligen
inte omvända människor från en religion till
en annan.
Utdrag från Fria Universella Kyrkans Principförklaring
och kort Lärosammanfattning.
|
Vad kan Fria Universella Kyrkan
ge dig?
De sju sakramenten; Dop, Konfirmation, Nattvard, Vigsel, Absolution,
De Heliga Ordinationerna och Den Heliga Smörjelsens Sakrament.
Mässan är kyrkans viktigaste gudstjänst, där nattvardsbordet
alltid står öppet för alla, oavsett deras tro. Mässan
ger möjlighet till att mottaga och sprida ljus och kraft i världen,
samt genom Nattvardens sakrament att bygga upp din energikropp och styrka
din kontakt med den andliga dimensionen.
Läkegudstjänsten styrker din inre kropp, och därmed
också din fysiska kropp. Den renar och beskyddar den emotionella
och mentala delen av dig, dvs. astral- och mentalkropparna.
Den Sakramentala Välsignelseandakten (Benediction) fungerar
som en mycket stark fjärrhealing för hela världen, och
den är en form av musikmeditation.
Välsignelse av hemmet.
Tillsammans etablerar vi kontakten med det gudomliga och uppbygger det
andliga templet, tillsammans deltar vi med de inre världarna i
att sprida styrka och välsignelse över jorden.
Fria Universella Kyrkans förnämsta uppgift är att noggrant
förvalta och vidareföra den sakramentala kraften från
den gamla tiden till den nya, och att inspirera den enskilda människan
till att se, att det är i vårt eget inre vi finner Kristus,
Kristus-i-Oss. Invigningens väg är vår egen väg.
Kristi exempel kan användas som en vägvisare och som en symbol.
Men i realiteten är det inne i vårt eget inre, som invigningens
resa påbörjas, och det är här det hela äger
rum. Detta skeende kan ingen religion eller kyrka ha monopol på.
Fria Universella Kyrkans Trosakt
Vi tror att Gud är Kärlek och Makt och Sanning
och Ljus; att fullkomlig rättvisa leder världen; att alla
hans barn en dag skall nå hans fotapall, hur långt på
vilsna vägar de än må vandra. Vi tror på Guds
faderskap och människornas broderskap; vi vet vi tjänar honom
bäst, när bäst vi tjänar våra medmänniskor.
Så vilar hans välsignelsee över oss och frid evinnerligen.
Amen.
Kyrkan använder sig också den Nicenska Trosbekännelsen
som är gemensam för flertalet av de kristna kyrkorna i världen.
Lärosammanfattning
1.
Fria Universella Kyrkan förkunnar Guds existens; oändlig,
evig, översinnlig och inneboende. Han är det Ena
Väsendet från vilket alla existensformer härstammar.
I Honom är det som vi lever och rör oss
och är till Apg 17:28.
2.Gud
manifesterar sig i sitt universum som en Treenighet, vilken
i den kristna religionen kallas Fader, Son och Helig Ande,
tre Personer i en Gud, av samma väsen, samma Evighet;
Fadern orsaken till allt, Sonen, Ordet som blev gjort till
kött och bodde ibland oss, Den Helige Ande Livgivaren,
inspirationskällan, heliggöraren.
3. Människan
är en förening av ande, själ och kropp. Människans
ande, gjord efter Guds avbild, är till sitt väsen
gudomlig. Därför kan hon inte upphöra att
existera; hon är evig och hennes framtid är en,
vars härlighet och glans är utan gräns.
4.Kristus
lever ständigt som en mäktig andlig närvaro
i världen, ledande och upprätthållande sitt
folk. Den gudomlighet som var manifesterad i Honom är
gradvis under framträdande i varje människa tills
dess att alla skall komma till manlig mognad och så
bliva fullvuxna intill Kristi fullhet Ef 4:13.
5.
Världen är skådeplatsen för
en ordnad plan, enligt vilken människans ande, genom
att hon upprepade gånger uttrycker sig själv
under varierande levnadsvillkor och erfarenheter, ständigt
utvecklar sina krafter. Detta andliga framträdande
äger rum under en okränkbar lag om orsak och verkan.
Vad människan sår, det skall hon ock skörda
Gal 6:7. Hennes göranden och låtande i varje
fysisk inkarnation bestämmer i stor utsträckning
hennes erfarenheter efter döden i den mellanliggande
världen (eller reningens värld) och i den himmelska
världen och påverkar i hög grad förhållandena
vid hennes nästa födelse. Människan är
en länk i en vidsträckt livskedja, som sträcker
sig från det högsta till det lägsta. Så
som hon hjälper dem som står lägre, så
får hon hjälp av dem som står ovan henne
på livsstegen, sålunda erhållande en fri
nådegåva. Det finns ett de Heligas Samfund av
rättfärdiga, fullkomnade människor eller
helgon, som hjälper människosläktet. Det
finns en ordnad skara av styrande änglar.
6. Människan
har etiska plikter mot sig själv och andra. Du
skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta
och av all din själ och av allt ditt förstånd.
Detta är det yppersta och förnämsta budet.
Därnäst kommer ett som är detta likt: Du
skall älska din nästa såsom dig själv.
På dessa två bud hänger hela lagen och
profeterna. Matt 22:37-40.
Det är människans plikt att lära sig urskilja
det gudomliga ljuset inom sig själv och andra, det
ljus som upplyser alla människor (Joh 1:9).
Emedan människorna är Guds söner, är
de bröder och oskiljaktigt sammanlänkade; det
som skadar den ene, skadar hela brödrakretsen. Således
har människan en plikt mot Gud både inom sig
själv och andra; för det första, att ständigt
sträva att leva upp till det högsta i henne, varigenom
det blir möjligt för Gud inom henne att komma
till ett alltmer fulländat uttryck; för det andra,
att erkänna broderskapets faktum genom oupphörlig
strävan mot osjälviskhet genom kärlek, hänsyn
och tjänande gentemot sina medmänniskor. Att tjäna
mänskligheten, hysa vördnad för allt liv
och offra det lägre självet för det högre
är lagar för andlig växt.
7. Kristus
instiftade olika sakrament i vilka en inre och andlig nåd
gives oss genom ett yttre synligt tecken. Det finns sju
kyrkobruk som kan räknas som sakrament, nämligen
Dopet, Konfirmationen, den Heliga Eukaristien, Avlösningen,
den Heliga smörjelsen, Äktenskapet, och de Heliga
Ordinationerna. Läran om dessa sakrament är i
tillräcklig utsträckning framställd i Fria
Universella Kyrkans liturgi. Kristus, det levande överhuvudet
i den kyrka som Han grundat, är den verklige utdelaren
av alla sakrament.
Eftersom Fria Universella Kyrkan välkomnar till
medlemskap alla som söker sanning, kräver den
inte, att dess medlemmar i varje detalj accepterar denna
Principförklaring och Lärosammanfattning. Den
må emellertid anses utgöra Fria Universella Kyrkans
särskilda bidrag till det kristna tänkandet.
Biskoparna i Fria Universella Kyrkan är beredda att
till ordination antaga endast de kandidater som finner sig
stå i allmän överensstämmelse med denna
Principförklaring och Lärosammanfattning.
Utdrag från Fria Universella Kyrkans Principförklaring
och kort Lärosammanfattning.
|
|